Bra service, en mage och kullerbyttor

Idag ska vi koncentrera oss på att älska människor som är på rätt plats! Igår vågade jag mig på det omöjliga – shopping på stan efter jobbet (mer om det senare). Jag och Stina möttes av så otroligt bra service att vi blev alldeles varma inombords. Älska det här landet alltså.
På grund av min något svällande lekamen passar väldigt få av mina plagg längre. Jag har fått lånat ihop massvis med mammakläder och är evigt tacksam, men något litet ville jag ändå unna mig. Det blev en glad, rutig skjorta, lite bastoppar och underkläder. Alltså min himmel vad det kan vara skönt med underkläder i rätt storlek. På grund av den underbara servicen måste alla nu shoppa på Åhlens Citys underklädsavdelning. Hon som betjänade var underbar. Hon styrde mig bort från det jag hade tänkt shoppa, mätte och hade sig, frågade relevanta frågor och var allmänt mysig. Nu har jag en uppsättning med två perfekta BHn som är så mjuka och gosiga att jag kankse aldrig kliver ur dem och ett gäng trosor som inte slutar och skaver på konstiga ställen på magen. Aaaahhh lyckan! Har inte ens jätteångest över storlekslapparna i plaggen, för som Stina sa – jag skapar faktiskt liv. 
Vad är det då som är så omöjligt med att försöka shoppa efter jobbet? Jo det är så här, min kropp gillar den här graviditeten ganska lite och hittar på alla möjliga sätt att visa det på. Jag har redan länge haft problem med foglossningar och sammandragningar för att inte tala om allt annat roligt den hittar på. I söndags spydde jag, lite så där käckt och out of the blue (har hänt några gånger innan), i lördags fick jag nån spöklik inflammation i min vänstra vrist och kunde inte gå (nu helt försvunnen -smärtan inte vristen), på nätterna krampar det i benen – oberoende av hur mycket vitaminer och vatten jag slänger i mig och så vidare. Också tröttheten, den tröttheten. Jag sover hur mycket som helst, helst hela tiden. Lite har det lättat sen den första tiden men ja,fortfarande väääääldigt trött. Att inte ta sig hem ASAP efter att jag kunde släppa pennan på jobbet är egentligen ren idioti. Mycket riktigt blev det stopp vid T-Centralen på väg hem med sammandragningar som hette duga och då jag klev av tunnelbanan tänkte jag få ta taxi hem pga foglossningarna. Men skam den som ger sig. Det är bara att gilla läget och komma ihåg hur länge jag väntat på detta. Men min graviditet är väldigt långt borta från min målbild  ska gräva fram den senare. 
Men ja, innan vi hoppade på tuben tog vi oss en chai latte i farten och baristan på Waynes var så otroligt trevlig straxt före stängning en alldeles vanlig tisdag att vi igen blev helt tagna. Drömde gott direkt jag stängde ögonen 21.15.
På det bjuder jag på veckans mage. Bara att gå och föda då eller? Jonej, jag är alltså nu halvvägs. Vecka 20. HALVVÄGS! Var ska detta sluta? Vad vi gör den här veckan? Jo- ögonfransar, naglar och svettkörtlar in the making. Dessutom ska vi lära oss baklängeskullerbyttor (den lilla – inte den stora) och  vara försiktiga för nu är känseln på plats och hen kan känna smärta. 
Så var försiktiga med kullerbyttorna och möt världen med ett leende och uppskatta god service! 
PS. Kolla in den otroligt naturliga hand posen som håller i telefonen… Välkommen till en värld av väldigt böjliga leder.

4 kommentarer

  1. Alldeles underbart med kläder i rätt storlek som verkligen sitter skönt!! Du har sååå fin mage, blir alldeles avis. Mina gravidmagar har nämligen en tendens att inte riktigt visa sej så man kanske tänkt sej. Beibin kryper mera inåt så att säga. Imorgon möter jag vecka 33+0, och det tackar vi för härifrån soffan!! Min mage är lååångt ifrån storleken på din finfina mage. Men som jag brukar säga åt alla som förundras över detta, att allt finns ju därinne ändå, fast det inte syns utåt. Nästan lika smidig som en elefant… Sköt om dej och njut av de små goda stunderna!
    Kram! / Malin

  2. Det är sååå underbart och fantastiskt!
    Är så glad för din skull! Och om det är någon tröst, så var jag jäääääättestor, kanske för att jag inte är så lång? Eller för att det bara blev så och sen samlade jag på vatten i slutet (kunde ju vara bra att ha?!) så på någon dag hade jag gått ner typ 10 kg.
    Njut av din bebis i magen!
    Kramar
    Cindhy

  3. Mia S – ja eller hur? 🙂 Och jag ska inte klaga, det finns så många som har det så mycket värre.

    Malin – underbart att höra att hen ännu hålls där inne! Hoppas du hittar på något att fylla dagarna med så länge du väntar! Och jo, magen pekar ju rejält utåt, så ingenting att fundera på där 🙂

    Cindhy – Tack fina! Ja, jag har ju inte heller så mycket längd att skryta med, får se hur det hela slutar med stormage mitt i högsommaren… 🙂

    Kram på er!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: