Ett steg fram och två steg bak

Ni som hänger här vet ju att Axels förlossning inte riktigt gick som en dans. Inte så mycket ”du glömmer all smärta, då du får bebisen på magen” så att säga. 

Igår var det igen dags för kontroll och nu har jag lyckats stärka upp de muskler som jag själv kan styra över. Heja knipövningar! (Ni kommer väl ihåg att knipa?! Det måste vi alla göra!) Däremot finns något där som inte ska finnas, eller finns inte där, hur man nu tar det. 

Oberoende är det inget specialisten jag gått till kan hjälpa med längre, utan nu är jag färdigbehandlad av henne, skrivs ut och skickas tillbaka till gynegologienheten som opererade mig i våras. Suck säger jag bara. Det är inte lätt att vara kvinna. Det är inte lätt att föda barn. Kan inte förstå hur det kan vara med det naturligaste som finns. 

Kan ni annars tro att det inte som standard ingår återbesök efter operationen? Bara nu, då det efter nästan 8 månader visat sig att det inte blev så bra, får jag ett återbesök. Ur led är sjukvården.

1 kommentar

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: