Varför sova?

Det är inte så lätt att sova om världens bästa underhållning är inom räckhåll.

Det är inte heller lätt att vara mammaledig en dag då lilla barnet bara sovit sin morgonlur och helt skippat sin eftermiddagsvila. Speciellt om han kombinerat det med en extremt mammig dag då bara famnen dugit. Eller att klänga i mina ben. Det är ju kul att vara omtyckt och behövd och så där, men nån gräns får det väl ändå finnas.

Han har för övrigt tagit två steg på egen hand idag. Men slängde sig sedan handlöst i min famn, så jag tror inte vi räknar det som att ha börjat gå ännu?! Eller vad räknas som att kunna gå egentligen?

Som tur är storebror hemma nu och kan erbjuda sällskap, så jag kan få dricka en kaffe i lugn och ro (och torka svetten ur pannan).

Och ja, utbrytarkungen rev sönder vagnens säkerhetsbälte för andra gången idag… Kanske börjar bli läge att uppgradera?

Och på tal om att uppgradera. Min WordPressapp funkar inte i telefonen… Just som jag kommit igång med bloggandet igen, så lägger den av. Sitter nu vid datorn och skriver, men får försöka styra upp det ikväll. Over and out. 

Barnet hittade mig, så mycket för den lilla andningspausen…

Continue reading →

All work, no play

Nu är vi hemma igen i växthusvärmen. För tillfället faller ett stilla sommarregn och jag har precis slutat jobba efter dagens andra pass.

Längtar SÅ tills jobbläget är under kontroll, men än så länge jagar jag bara drömmen. Jag (eller omständigheterna snarare) ser alltid till att fucka up läget, då jag är nära mål. Med andra ord börjar jag jobba långsammare, tar ledigt, klämmer in något annat – som att leva – och så glider kontrollen ur händerna igen.

Idag har jag tex jobbat mer än jag sammanlagt gjorde på hela förra veckan i Finland. Tänk om jag jobbat ens halvtid förra veckan? Då skulle jag inte ha deadlines panik nu. Suck. Inte så balanserat liv… men men… Jag fyller ändå 37 i augusti – kanske det är åldern då jag kommer till insikt? Det bubblar nämligen MYCKET under ytan i mitt lilla huvud just nu. Vem vet, kanske en insikt eller klokskap kommer landa innan dess till och med.

Det här är en vecka som minst sagt sitter i ett, jag ska nu vara mammaledig två dagar, de två första dagarna på några månader. (Undrar om jag kommer ihåg hur man gör?!) På onsdag kväll åker jag till Åland på workation, ska vara första natten borta från Emanuel (!!!!!) och på torsdag en timme innan jag hinner hem, kommer Christians syster med familj på besök och stannar till söndag.

Så ja, kanske bäst att säga tack och godnatt innan barnet hinner vakna. Gäller att försöka hinna sova också. Annars kan jag lika bra ge upp på en gång.

Continue reading →